Härligt

Ja, på sitt sätt är det härligt att få reaktioner. Det behövs inom all idrott och ännu mer hos oss om vi vill att discgolf skall anses som en seriös sport. Men nu tänker jag släppa den diskussionen för den här gången i alla fall.

Var ute och frolfade lite förra veckan och jag kan väl bara säga att det blir stabilare och stabilare. Jo, det är en bit kvar till de resultat jag vet att jag kan nå men ändå.

I fredags gav jag mig ut tidigt på morgonen (8.20 började rundan) och jag spelade väl lite si så där då jag började med 3 stycken fyror. Att sedan återigen träffa korgkant på sjuan och få en rull så att det blir 5 istället för 3/4 är ju inte roligt. Första 9 ger ett resultat på 36 som inte är helt ok för mig idags läget. Men att sedan börja med 4-4-4 på 9-IN är ju inte roligt och detta följs av ett dåligt inspel på hål 13 som ger en sexa.
Dock är det tur att man drar 2 stycken treor på raken och man ser att om jag tar en tvåa på 16 så kanske man kan ta 70 gränsen ändå. Men en trea blir det följt av 4-3 och en 70 runda. Helt ok faktiskt och framförallt med hur rundan började. Dock var fyran på hål 17 lite spektakulär. De två första kasten går ungefär som de skall, ligger i gluggen för ett inspel till korg. Dock slänger jag en forehand i trädet 4-5 meter fram och discen tokdör. Så jag har 40-45 meter kvar och jag drar iväg en Pure och den sitter klockrent i kedjorna. Skönt med en snygg "putt" i slutet av rundan.

Det börjar kännas stabilare och framför allt så börjar inspel/puttar sitta igen. Har ju varit slarvig och inte tränat dem som jag borde. Drajvarna börjar också bli bättre och bättre. Visst saknar jag en hel del längd men de går rakare och kastlängden är jämnare.
Nu är det bara att nöta, nöta, nöta så kanske man kan komma upp sig ett par steg under nästa säsong.

Ha-re
Daniel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0